Inno58 avlutas

INNO 58 börjar vara slut för denna gång! :) Kick-offen idag på Boost 9-12! En massa fick vi gjort speciellt i Kunstenniemi och lärt oss en hel del, jobbigt har det nog varit! Vi hade en bra grupp och sammarbetet fungerade bra och det fanns inte någon som bara "slöade".
Denna projekt var lärorik! =) Kanske man skall vara med nästa gång igen ;)

Vi kom också med i tidningen läs artikeln;
På svenska:

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/04/19/kurs-i-nyskapande-losningar-intresserar-studerande-0

På finska:

http://www.turkuamk.fi/public/default.aspx?contentid=439074&nodeid=7563

 

<3: lissu

Kunstenniemi 15.4.2013

Vi anlände till Kunstenniemi igår måndagen den 15.4 vid kl. 12.00, vi började med att äta lunch. Vår grupp fick övernatta och jobba i kunstenpää stugan. Efter lunchen hade vi en lite breef om vilken uppdragsgivare alla i grupperna har. Efter breefen började alla jobba. Alla grupper skulle komma på minst 3-4 idéer och inga beslut om de olika idéerna får göras före tisdag kväll. Idéerna skulle vara crazyn, sade coutcherna. Coutcherna gick runt i alla grupper och gav feedback.

Här är några idén vi har kommit på;

- Medlemskort till fans ”Supporter kort”

- Medlemskort för spelarna

- Säsongkort

- förslag på nya samarbetspartners

Appen skulle innehålla b.la. rabatter, kalender, elektroniska biljetter, statistik över närvaro, information om evenemang och intern information för spelaren mm.

 

Vi funderade också på att appen skulle innehålla liknande som nimenhuuto (=var spelarna märker ut ifall de är närvarande/frånvarande från träningar och spel). Vi skickade till Sunduka och frågade ifall det finns en sådan möjlighet men han från Sunduka svarade att de inte har funderat över sådan sak, men tycker att det är bättre ifall det skulle finnas istället en link till nätet till nimenhuuto, eftersom den redan är bekant sen förut.

 

På tisdag morgon hade vi en breef, efter morgonmålet. Grupperna skulle fundera under 20 minuters tid på Needs, Approach, Benefits, Competition och efter det presenterades vad vi åstadkommit. Efter detta var det lunch och jobbandet fortsatte.

 

Årets första huggorm påträffade vi på, USHH!!

Bild på en del material

 

Vi var innovatiiva och lagade några maskottar åt oss.

-Lissu

Möte med Sunduka

Vi var med Karolina på företags besök till Sunduka på torsdagen den 11.4. Det var som helhet en gaska tung dag för vi hade också två olika företags besök under denna dag så tiden var lite begränsad men vi gjorde det så bra som möjligt.

Vi hade alltså 30 minuter tid på oss att diskutera om Cardu tjänsten med Mikko Myllykoski, vi märkte omedelbart att vi inte har tillräckligt med tid. Vi diskuterade med Mikko om framtiden hur Cardu kommer att se ut och vad företagen får av att använda deras tjänst. Som alltid vid sådana tillfällen får man en sådan bild att detta är det bästa som finns och ingen annan kan på något sätt vara bättre, detta är dock det ända som vi har fått att fungera på.

Vi fick svar på våra frågor, fast vi inte på något sätt han gå igenom alla våra frågor, men de viktigaste fick vi reda på. Efter denna tunga dag i Helsingfors var man alldeles slut och detta var orsaken varför det kommer nu först till bloggen om att var vi varit. Är inte riktigt säker vad som är offentlig information så vill inte gå djupare in till vad vi diskuterade med Mikko, så mycket kan jag säga att för min del blev denna kurs mycket mer intressantare och motivationen steg, bara en natt kvar så börjar vi jobba på alvar.

Bilder kommer upp bara jag får dem av Karolina.

- Matias

Möte med Patrik Fellman @Kåren

Lisa, Marianna och Johanna var på möte med Patrik Fellmann från ÅIFK, på fredag kl. 13.00 på kåren. Han var en mycket trevlig man J  Vi ställde våra frågor för Patrik som vi hade planerat på förhand. Intervjun bandades också in. Meningen med applikationen är att medlemskorten skulle ersättas med cardu applikationen. Det finns två olika kort ÅIFK har, säsong kort och medlemskort för idrottarna.

På frågan: Handlar kortet om säsongkort/medlems kort el? Till vilken gren menat till? Fotboll, handboll? Svarade Patrik; ”Den är menat egentligen för alla. Det finns olika behov, beroende på de som använder säsong kort både då i handboll och fotboll, men tanke är också att få ett medlemskort också. Så ett kort som säljs som säsong kort för tittare och sedan ett medlemskort för de som spelar i ÅIFK.”

Som målsättning har vi i vår grupp då att fundera ganska öppet om olika alternativ hur man kunde använda det, öppet ge  möjligheter för visionerade. Hurdana idéer kunde man hitta på för att ge mervärde åt t.ex. sponsorer och samarbetspartners. Sådana saker som ger mervärde åt dem ger mervärde åt föreningen också. Handboll och fotboll har olika sponsorer, avtalet är alltid 1 år åt gången. Vissa sponsorerar regelbundet, t.ex. rättig och stadium. De finns samarbetspartners men man borde tänka på också vilka som kunde vara nya, eventuellt webbutiker, eller något annat som man gör via webben.

Sammanfattning över vad vår uppgift är:

- ”Funderar med öppna ögon ”allt” runt mobil kortet som bara går att fundera på”, eftersom de i ÅIFK inte heller vet så mycket än.”

- ”Fundera så mycket som möjligt, finns inga rätta eller fela svar.

Imorgon åker vi till Kunstenniemi och arbetar! J

Trevlig Söndag! J <3

Working Day 5.4.2013 @Novia

NO JAA! :)

Nu har då hela gruppen träffats på Novia och jobbat från kl. 9 till 15! Vi kom framåt med arbetet och blivit en del smartare vad som skall göras;) Dagen började med att först lyssna vad dagen skall gå ut på och i slutet sätta ögonen fast och ”resa framåt i tiden” och tänka hur det det ut då. Vår första uppgift var att fundera över hur någonting kommer att se ut år 2025, vi i vår grupp valde tjänsteutveckling, efter det hade alla tid 5minuter att fundera på olika saker som vi kom och tänka på av tjänsteutveckling, det blev en del post it lappar. Efter detta skulle vi välja ut en som vi ville ”koncentrera” oss på och vi valde lappen ”isoveli valvoo”, av detta skulle vi då fundera på vissa saker bl.a. konkurrens, omgivning osv. från ”projektets synvinkel” som vid detta skede då var en applikation. Efter detta skulle vi skriva en liten berättelse, vår berättelse blev sådan:

"A beautiful morning a customer receive an individual offer from store X to her/his mobile. Via the app, the store has information about the customers shopping behaviors. The customer choose the most intrested offer. After chosen the product via app, the customer buys it and the store delivers the product home to the customer, so you can just chill out on the couch without moving your ass anywhere"

So the conclusion is:
- More time saving shopping
- Company gets more information about customers shopping behaviors.

Vi läste en artikel i gruppen som handlade om sunduka cardu, bild på artikeln:

   

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi delade in oss följande hur och vad vi skall arbeta med, vid sidan om portfolion:

Matias &Karolina:

Företags besök Sunduka, kolla på konkurrenter och Matias gör en swot-analys om Sunduka/Cardu.

Lisa:

Kolla på företagen och deras partners. Cardu från användarens synvinkel.

Johanna&Marianna:
 

Marknaden, kunder och företagsbesök ÅIFK + Marianna gör en liten undersökning på hur Cardu fungerar i verkligheten.

 

Alla jobbar individuellt på portfolion framåt och med detta område som vi skall koncentrera oss på :)

Trevlig helg! :) <3

Design och produktutveckling - Bo Löfgren

Design och produktutveckling av Bo Löfgren

Jag valde boken Design och produktutveckling av Bo Löfgren, eftersom vårt projekt handlar om att planera en applikation för ÅIFK via Cardu, så tyckte det passade bra med en produkt utvecklingsbok som vi kan få idéer ifrån.

Boken innehöll tips på teoretiska och praktiska arbetsuppgifter som ger kunskaper till kreativt tänkande. Författaren påpekade också att dela upp arbetsuppgifterna så man har möjlighet att bli färdig i tid. Det är viktigt att ha regelbundna projektmöten och också att sätta upp delmål och ett datum när allt skall ha uppnåtts. Redogöra kontinuerligt för var och en i gruppen är viktig att alla hänger med. Hittills har vi i gruppen nått våra mål någorlunda. En seriös produktutveckling förekommer knappast idag utan att studera de ”aktuella kraven”.  Det vore vara ”onödigt” att utveckla en viss produkt utan att först ta reda på aktuella krav och synvinklar från kundens/uppdragsgivarens sida, vilket vi måste förstås ta reda på och i beaktande.

I boken fanns mycket om design om olika varor, som vi inte har speciell nytta av, eventuellt i nästa projekt;) Boken hade exempelen som konkreta varor, men idén bakom är samma är det sedan en konkret vara man kan ta i eller t.ex. en applikation. Själv tycker jag att boken innehöll en massa bra idéer som är bra att följa, både från gruppens och uppdragsgivarens sida.

Steg från idé till en färdig produkt:

Steg 1 ANALYS
Steg 2 KRAVSPECIFIKATION – Som vid detta lag handlar om en applikation via Cardu för ÅIFK
Steg 3 FUNKTIONSANALYS
Steg 4 IDÉVAL
Steg 5 IDÉKONCEPT
Steg 6 VÄRDERING, URVAL
Steg 7 HUVUDKONCEPT

Det fanns dock flera steg, men dessa berör eventuellt oss närmaste.

Som Bo Löfgren skrev i sin bok om brainstorming och några regler för kreativ idéproduktion som vi i gruppen skulle ha bra att följa, punkterna är följande:

- Lägg all kritik och värderingar åt sidan

- Kritiska kommentarer, ansiktsuttryck och så vidare är förbjudet

- Kommentarer som startar med ”Ja, men..” är inte positiva och skall inte förekomma heller

- Låt tankarna flöda fritt; låt alla infall komma fram. Vilda, okonventionella idéer är viktigt. Kom ihåg att kvantitet skapat kvalitet.

- Spontanitet skall uppmunttras.

Sundukas Cardu erbjuder olika slags applikationer (kanta-asiakas- ja jäsen kortti) och eftersom det finns tusen olika kort i plånboken i dagens läge är en applikation ett bra alternativ. Den största applikationen Cardu har Keskos K-plussakort.  ÅIFK:s medlemskort skulle kunna också utvecklas till en applikation på telefonen, eftersom de flesta har en nyare modell på telefoner och skulle ha möjlighet att använda detta istället än för ett kort.

Bild på boken

 // Lisa :)

Nettimarkkinoinnin Karttakirja

Nettimarkkinoinnin karttakirja av Jari Jusén

Jag har läst boken Nettimarkkinoinnin karttakirja som är skriven av Jari Juslén. Orsaken till att jag valt denna bok är att vi kommer att göra vårt arbete som fungerar i internet. I denna bok hittar man svar till hur man skall marknadsföra sig i internet, vad är viktigt att komma ihåg, hur man måste ändra på sin marknadsförings strategier osv. Boken i sig själv är väldigt intressant att läsa och ger många bra nya synpunkter som man inte tänkt på tidigare, det är ändå ganska nytt med internet marknadsföring och det ligger i barn skor ännu. Hoppas jag kommer att ha bra synvinklar som skulle hjälpa oss vidare med detta projekt.

Det som jag tyckte var bra i boken var hur bra de förklara allting där, kanske emellan åt kändes det lite tråkigt när man förklarade vissa saker så grundligt. Kanske det mest intressanta som jag tog med mig från boken var hur den gamla segmenterings grunder inte mera gäller när man talar om internet marknadsföring. Största delen i Finland har tillgång till internet och kan söka information därifrån måste man göra sin marknadsföring ännu mer individuell, alla 25 åringar är inte likadana utan de har olika behov och söker oftast lösningar via internet till sina frågor. Det är något vi antagligen kan använda oss av när vi gör arbetet och något vi bör också beakta.

I boken talar man också om hur företagen skall bygga upp sina hem-, Facebook-, Twitter- och blogg sidor. Dessa fungerar som ypperliga marknadsförings kanaler och via dem kan man också marknadsföra sig genom personers olika behov. Man kan använda dem också som hjälp medel då kunder söker efter lösningar. Detta bör vi i gruppen se efter hur vi kan använda oss av de olika sociala medierna då vi öka på intresset av användningen av denna application.

Boken föreslår jag speciellt till sådana som skall eller har startat upp ett företag och vill få hela nyttan av att vara synlig på nätet. Detta är också en bra bok om man skall komma på nya sätt att marknadsföra sig på nätet, det finns bra exempel om hur olika företag har tagit sig i väga. Som helhet tycker jag att detta var en bra bok att läsa inför denna kurrs, dock är det för tidigt att ännu säga om jag fått någon stor nytta av att läsa denna bok.

 Matias

Tuotteistaminen, rakenna palvelusta tuote 10 päivässä

 Tuotteistaminen, rakenna palvelusta tuote 10 päivässä
av Jari Parantainen

 När jag bekantat mig lite med Sundukas Cardu tjänst så tyckte jag att Jari Parantainens bok Tuotteistmainen vore bra att läsa. Redan titeln på boken säger ganska bra vad boken handlar om och när vi en gång jobbar med ett projekt där det finns en tjänst som eventuellt skall utvecklas eller marknadsföras på något sätt, så tänkte jag att denna bok kan ge några svar.

Hur vet vi om tjänsten är bra produktifierad? Jo, via helt några basfrågor; Hur mycket kostar tjänsten? Vad allting tillhör tjänsten och vem ansvarar för tjänsten? Men om inte någon i företaget kan svara på dessa frågor direkt så betyder det oftast att tjänsten är dåligt produktifierad. Det går oftast fel också då man gömmer sin sakkunskap, byter målgrupp för ofta, löser problem som inte är de viktigaste eller inte bara tror på fördelen av produktifieringen. Man skall arbeta ordentligt med sitt företag men inte ändå bli och fundera på de minsta sakerna. Snart märker man att det redan finns liknande företag som hunnit förbi, för att man själv varit för ”långsam”. Sälj eller erbjud tjänsten först, utveckla sedan efter åt.

Cardu applikationen är inte så känt ännu tror jag. För att Cardu skulle bli mera känt och lönsamt borde det marknadsföras mera. Jag har också läst och hört att den inte kanske fungerar som den borde. Det är kanske något som företaget försöker utveckla och det är en bra sak. Då kunderna själva fått provat på tjänsten, fast det ännu finns fel lite här och där, kan de ge den ärligaste feedbacken åt företaget. Detta resulterar då till en bättre och utvecklad applikation.

Om man erbjuder en ny tjänst borde det eventuellt finnas en efterfrågan på den. Men t.ex. Apple Ipod är en sak som ingen egentligen skulle behöva, men ändå vill alla ha en sådan. Man skall komma ihåg att försöka hitta på ett svar till ett problem då man hittar på nya tjänster. Vad behöver kunderna fast de egentligen inte skulle behöva sådant? Ett bra exempel på en bra tjänst/produkt som inte behövdes före man erbjöd den kan man läsa om på sidan 31-32 (Les Mils Body Pump). Är Cardu en sådan tjänst? Något som ingen egentligen behöver men som alla vill ha.

Boken var mycket bra och jag rekommenderar varmt att läsa den, främst till sådana som skulle vilja utveckla någon tjänst. Den hade alla möjliga bra och konkreta idéer och exempel. Jag fick idéer om hur Cardu skall fungera för att vara lönsam. En annan bok av Parantainen som jag håller på att läsa heter ”Pölli Tästä”. Den verkar också mycket bra.

 

 

 

Digitaalitodellisuus

av Sami Salmenkivi

Denna bok valde jag att läsa pga. att vi just jobbar bl.a. med Sunduka och med deras Cardu tjänst.
Fast jag redan vet självklara saker inom den digitala världen finns det alltid något nytt att lära sig.

Människorna använder mera och mera internet och telefoner för att få information om saker. Smarttelefoneras applikationer blir också mera populära bland människorna. Den verkliga världen och den digitaliska världen är nuförtiden närmare varandra än vad den var förr. Nuförtiden kollar man på sin telefon till sist och först före man lägger sig eller vaknar. Internet och dagens telefoner har också sina positiva sidor, man sparar på tiden!

Nästan allt kan göras via nätet och via telefonen idag. Varför kunde man inte då istället ha alla sina kort som redan finns i plånboken i en applikation på telefonen? Det är Sundukas Cardu applikation som erbjuder denna tjänst. Det finns hundratals medlemskort och andra kort som går att laddas ner i telefonen via Cardu.

Skulle Cardu göra det för ÅIFK:s medlemmar som då kunde ha sitt medlemskort bland alla andra kort bara i telefonen? Skulle också ÅIFK spara tid och pengar genom att alla medlemmar och fans kunde få korten laddade snabbt i telefonen? Kanske svaret är ja på båda frågorna - men det kan också vara nekande.

Jag lärde mig mycket nya saker och olika synpunkter på den digitala världen. Mest fastna jag på det hur framtiden kommer och se ut då allt görs med smarttelefoner. En intressant fras som kom fram i boken är ”Hän esitti, että juuri nyt tekniikka näyttää olevan kehittyneempää kuin ideat sen hyödyntämiseksi”. Det sade The Sims och Spores utvecklare Will Wright. Det är ju faktiskt så att tekniken är så långt redan att man inte riktigt vet vad som kan göras med den. Detta kan ses som en både positiv och negativ sak.

Glad Påsk! :)

//Marianna

Storytelling- Ett effektivt marknadsföringsbegrepp

Jag har läst boken Storytelling- ett effektivt marknadsföringsbegrepp skriven utav Emma Dennisdotter och Emma Axenbrant båda är utbildade ekonomer. Orsaken till att jag valde boken var för att marknadsföringsmetoden storytelling är ganska obekant för mig och jag ville lära mig mer om denna metod eftersom att den verkade intressant.

Vår värld är fylld av marknadsföring, de kommer ständigt reklam om nya produkter på tv, vi får reklam- och annonsblad hem i vår postlåda, nyhetsbrev kommer till vår e-post osv. Många tröttnar på att hela tiden få reklam om saker som inte ens intresserar dem och menar att om de tänker köpa något så förlitar de sig på andras erfarenheter om produkten eftersom att de då vet vad de har att förvänta sig. Det är här storytelling kommer in i bilden, vi vill ha andras åsikter och erfarenheter om produkter för att veta om det lönar sig att köpa en viss produkt eller inte, reklamer på tv behöver ju inte alltid stämma...

Corporate Storytelling kommer ursprungligen från USA och kom till Norden i slutet av 1990-talet. Det handlar alltså om att bygga försäljningen kring en historia och på detta sätt stärka ett varumärke, företag eller organisation. För att ge er en klarare bild av storytelling tar jag ett exempel från boken. Affären The Body Shop, en kosmetikaaffär, fick ett starkt genomslag tackvare grundaren Anita Roddick och hennes värderingar. The Body Shops slogan är: ” Making a difference” och det var det som Roddick gjorde. Roddick ville inte marknadsföra sina produkter på det vanliga sättet dvs. i tidningar, tv mm utan hon ville göra det på något sätt som ingen annan gjorde, därför började hon marknadsföra sin verksamhet genom att berätta historier om den samt om hur produkterna hade kommit till. Hon ville alltså fånga sina kunder på ett emotionellt sätt. Roddick var även med i flera kampanjer bl.a. mot djurförsök, nedskräpning, krigföring och våld genom att hon medverkade i dessa uppstod flera berättelser om henne och hennes företag. De historier som bildades gjorde att allt fler medier uppmärksammade företaget The Body Shop som idag är en världskänd butikskedja. Detta är ett exempel på att historier är något som tilltalar oss människor, och visst stämmer det, det är mycket lättare att lära sig genom att lyssna en sammanhängande historia än att se på tabeller och diagram eller fakta i punktform. Det är även bevisat att människor lättare kan återkalla en historia än diagram och tabeller.

Varför kan det löna sig för företag att använda sig utav storytelling metoden? Enligt författarna har storytelling följande positiva effekter på ett företag:

•         Storytelling kan skapa kundnöjdhet då kunder, genom att de fått en historia berättad för sig vet vad de har att vänta sig utav företaget.
•          Det är mycket kostnadseffektivt
•         Det ger möjlighet att skilja sig från sina konkurrenter
•          Det skapar uppmärksamhet kring företaget
•          Genom en historia kan företaget erbjuda mervärde
•          Det är ett mycket kreativt arbetsredskap
•         Det kan stärka företagskulturen

Det är viktigt att företaget får nöjda kunder, eftersom att nöjda kunder återvänder och även berättar för andra om hur nöjda de är med företaget eller någon produkt. Med att storytelling är kostnadseffektiv menas att inte behöver kosta något till företaget att hitta på sin historia så länge de inte anlitar någon för att skapa en historia. Genom att företaget marknadsför sig med historier istället för det traditionella sättet gör att de differentierar sig från konkurrenterna alltså skiljer sig från dem, det kanske får konsumenterna att just välja deras företag vilket i sin tur ger dem uppmärksamhet när kunderna berättar vidare företagets historia och den sprids. Mervärde betyder att kunderna skall uppleva service som gör dem till trogna kunder.

Storytelling är inte något som endast bör användas externt inom företaget, även intern storytelling kan ha en god effekt. Genom att använda storytelling inom den interna kommunikationen kan arbetarna i företaget lättar få en klar uppfattning normerna och värderingarna företaget har. Det kan även bidrag till att bygga upp en sammanhållning i organisationen.

Boken uppmanar nyföretagare att använda sig utav storytelling och ger följande rekommendationer:

•          Hitta en historia som symboliserar ditt företag. Kan du som nyföretagare hitta denna historia kan företaget utmärka sig på ett enkelt sätt och börja konkurrera med likande företag. Historien måste dock vara väl genomtänkt och hela organisationen måste stå för den, den skall även vara trovärdig att den kan föras till omvärlden.
•          Om det inte finns någon lämplig historia kring företaget kan man bygga en historia kring människan bakom företaget, (t.ex. IKEAS Kamprad) dennes värderingar, egenskaper och visioner som kan spridas till kunderna. Den skall dock stämma överens med verkligheten och produktens budskap bör inte förändras.
•          Varumärkesberättelse lämpar sig bättre än reklamberättelse när det gäller nya företag, det är billigare och en varumärkesberättelse stärker hela företaget och kan användas i fortsättningen trots att produkten eller tjänsten byts ut.

Boken anger också sin åsikt i vad som är bättre dvs. sanna eller fiktiva historier. Det finns nämligen förespråkare för båda inriktningarna. Vissa menar att en fiktiv historia kan kännas lika ”äkta” som en sann historia och så länge en historia känns ”äkta” så kan företag använda sig utav den. De andra som står för se sanna historierna säger att det är onödigt att fantisera ihop några historier när man kan använda sig av den sanna historien som är mins lika bra. I boken kan läsas att båda sätten är bra på sitt sätt men att boken väljer att ha den sanna historien som utgångspunkt. Enligt min åsikt var det bra att boken fokuserade på att företagen skall ha sanna historier eftersom jag skulle själv som kund inte vilja höra någon bra historia om något företag eller produkt som senare visar sig vara påhittad.

I boken kan också läsas om hur man kan tillämpa storytelling i olika marknadsföringsmetoder som Word-of-mouth, Buzz Marketing, Guerilla Marketing, TV-reklamer och B2B Marketing. Det som här väcker intresse hos läsaren är att efter varje kapitel om de olika marknadsföringsmetoderna så kommer en kort berättelse om hur ett företag gott till väga när de använt sig av metoden. Exempel på företag som nämns är bl.a. Starbucks, ICA:s reklamfilmer och Galvin Green. Exemplen ger läsaren en bättre uppfattning om de olika metoderna.

Boken ger också bra tips hur företagen skall hitta, anpassa och använda sin historia samt hur viktigt det är att företaget skapar sina egna värderingar.

Jag tyckte att boken var intressant och lärorik, jag har tidigare inte tänkt så mycket på denna metod av marknadsföring men nu efter så tror jag att det kan vara en effektiv metod bara företaget använder sig av de rätta historierna och jag är helt av den åsikten om att historierna skall vara äkta, om ett företag behöver hitta på historier om sin verksamhet eller om sina produkter så tror jag att produkterna och verksamheten inte är tillräckligt bra. Det som var positiv med boken var att den var så pass ny att exemplen på företag de hade i boken var sådana man kände till som man senare kunde relatera till t.ex. reklamfilmer som de har gjort.
 Denna bok rekommenderar jag till de som studerar eller jobbar med marknadsföring eller bara annars är intresserade av marknadsföring, det är en mycket läsvärd bok och den ger läsaren nya vinklar och idéer gällande marknadsföring.

Kunskapen jag fick från denna bok kan användas om vi i vårt uppdrag skall marknadsföra någon produkt eller verksamhet, det skulle då vara intressant att se om vi kommer upp med en så bra historia att den säljer.  

Johanna